© 2026 Aqora Quantum S.A.S.

Terms Privacy Legal Notice

Tidskrift för genusvetenskap

Agentisk realism

Jenny Ivarsson

Published Sep 1, 2016• 2 citations

Abstract

frispel/Agentisk reAlism Agentisk reAlismAgentisk realism.En genusvetenskaplig formulering av kvantfysikens lagar JEnny IvArssonKaren Barad är doktor i teoretisk fysik och professor i genusvetenskap och filosofi vid universitetet i Kalifornien, Santa Cruz.I boken Meeting the universe halfway -quantum physics and the entanglement of matter and meaning (2007) presenterar Barad sin ontologi, agentisk realism.Boken är högst aktuell idag eftersom det finns ett starkt ökande intresse för materialism och agentisk rea lism inom ett flertal discipliner som genusvetenskap, utbildningsvetenskap och kulturvetenskap.Mitt syfte med den här texten är att presentera min tolkning av Barads ontologi.Medan boken följer performativitetens filosofi och fram ställer ontologin genom en successiv iterativ process använder jag mig istället av en struktur där jag presenterar en aspekt i taget.Med egna förtydligande exempel belyser jag centrala begrepp.För den som har en bakgrund inom den naturvetenskapliga disciplinen är agentisk realism en vidareutveckling av den danske fysikern Niels Bohrs filoso fiska tolkning av kvantfysiken.Denna vidareutveckling är inspirerad av genus vetenskapliga teorier.Ur ett filosofiskt eller genusvetenskapligt perspektiv är agentisk realism en materialistisk teori som får stöd av kvantfysik.Barad häv dar att kvantfysikens lagar är identiska med de lagar som mejslar ut identiteter i samhället.Liksom Barad gör i sin bok ska jag ge en statusbeskrivning av kvantfysikens världsbild och några av de mest avancerade feministiska filosofierna för att visa vad som förenar dessa.Därefter är jag redo att presentera Barads ontologi, agentisk realism, som tar både kvantfysiken och genusvetenskapen ett steg vidare.

DOI: 10.55870/tgv.v37i3.3076

Related papers

Frispel: Agentisk realism. En genusvetenskaplig formulering av kvantfysikens lagar

Jenny Ivarsson

Tidskrift för genusvetenskap•Jan 1, 2016•1 citation

Derridas filosofi som grunnlag for en ikke-intuisjonistisk forståelse av fysikken, med anvendelse på kvantemekanikkens tolkningsproblem

Hans Herlof Grelland

Oppgaven kritiserer et tradisjonelt syn på fysikken som karakteriseres som "intuisjonistisk", med et begrep hentet fra Derridas kritikk av Husserl. Det blir gitt en fremstilling og tolkning av empirismen og Husserls fenomenologi, og av Derridas kritikk av Husserl i "Introduction à "L'Origine de la Geometrie" de Husserl" og "La voix et le phénomène". Denne kritikken danner grunnlaget for en oppfatning av fysikken som blir kalt semiolingvistisk empirisme. Denne danner så grunnlaget for en ny holdning til tolkningen av kvantefysikken, og også av klassisk fysikk, der matematikken oppfattes som språk.

•Jan 1, 2003•0 citations

Tre gange Bohr

Anja Skaar Jacobsen

Artiklen udfolder tre forskellige perspektiver på Niels Bohr som videnskabsmand, menneske og ikon. Jacobsen arbejder med en nuanceret fremstilling, hvor Bohr ikke reduceres til sin atommodel, men fremstår som en kompleks figur i krydsfeltet mellem fysik, filosofi og samfund. For en fysiker er det særligt interessant, hvordan artiklen viser spændingen mellem Bohrs intuitive tænkning og den matematiske stringens, der senere kom til at dominere feltet. Teksten demonstrerer, hvordan Bohrs begreber stadig har epistemologisk relevans i moderne fysik. Samtidig fungerer artiklen som en refleksion over, hvordan videnskabelige helte konstrueres og anvendes i formidling.

KVANT•May 1, 2013•0 citations

Derridas filosofi og kvantefysikken : om Derridas filosofi som grunnlag for en lingvistisk-empiriristisk forståelse av fysikken, med anvendelse på kvantemekanikkens tolkningsproblem

Hans Herlof Grelland

Med utgangspunkt i Derridas kritikk av Husserl beskrives og kritiseres det \ntradisjonelle intuisjonistiske synet på fysikken. Dette foreslås erstattet med en \nlingvistisk empirisme, basert på Derridas språkfilosofi. Ved å betrakte matematikken i \nkvantemekanikken som et språk, oppnås en ny tilnærming til kvantemekanikkens \ntolkningsproblem.

Høgskolen i Agder eBooks•Jan 1, 2005•0 citations

Kvantemekanikken i filosofisk belysning

Jan Faye

Denne artikel går direkte ind i kvantemekanikkens fortolkningsproblemer og stiller skarpt på de filosofiske implikationer af teorien. Med afsæt i Bohr og den københavnske fortolkning diskuteres begreber som komplementaritet, måleproblem og realisme. Artiklen udfordrer læserens intuition ved at vise, hvordan klassiske ontologiske kategorier bryder sammen i kvanteverdenen. Samtidig perspektiveres der til moderne videnskabsfilosofi og naturalistiske tilgange til erkendelse. For fysikeren er det en sjælden mulighed for at træde et skridt tilbage og reflektere over, hvad teorien egentlig siger om virkeligheden – ikke kun hvordan den anvendes. Resultatet er en tankevækkende tekst, der forbinder fysik med dybe epistemologiske spørgsmål.

KVANT•May 1, 2015•0 citations

The Topos-theoretical Approach to Quantum Physics

Tore Dahlen

I oppgaven tas det sikte på å anvende begreper og metoder fra kategoriteori og især toposteori innen kvantefysikken. I den resulterende teorien, "toposfysikk", brukes toposteori (teorien om generaliserte mengdeuniverser og generaliserte rom) som et verktøy for å konstruere kvantefysikken ved å "lime sammen" klassiske perspektiver eller "snapshots". Første kapitel gir den nødvendige bakgrunn for å forstå den fysiske motivasjonen bak konstruksjonene i de påfølgende kapitler, med særlig oppmerksomhet viet emnene logikk, kvantisering og rom. I kapitel 2 presenteres først elementær teori om kategorier og topoi. Det gis deretter en gjennomgang av toposfysikkens sentrale trekk: konstruksjonen av et tilstandsrom for kvantemekanikken ved hjelp av (kovariante eller kontravariante) funktorer over en kategori av kommutative operatoralgebraer. To ulike tilnærmingsmåter, Andreas Döring og Chris Ishams "neorealisme" og Chris Heunen, Nicolas P. Landsmaan og Bas Spitters "Bohrifikasjon" presenteres i detalj. I kapitel 3 anvendes den sistnevnte tilnærmingen på teorien om "loop quantum gravity" (LQG). Kapitelet har derfor en kort oppsummering av hovedresultatene innen LQG. Det undersøkes hvordan LQG kan interpreteres innen toposfysikk ved å ta i bruk Christian Fleischhacks formulering av LQG som en Weylalgebra. De topologiske egenskapene til tilstandsrommet i LQG innen toposmodellen undersøkes, og det vises hvordan kravene til gauge- og diffeomorfiinvarians kan interpreteres i teorien. Endelig, ved hjelp av Ishams teknikk for å kvantisere generelle strukturer, utvides den toposfysiske modellen til å inkludere et bredere kategoriteoretisk rammeverk. Vi definerer en målteori for kategorier og undersøker teoriens byggesteiner, pilfeltene over en kategori, i kategorien av deres representasjoner. Vi antyder hvordan modellen kan anvendes innen Sorkins teori om kausale mengder, og som basis for en teori om kvantisert logikk.

•Jan 1, 2011•2 citations

frispel/Agentisk reAlism Agentisk reAlismAgentisk realism.En genusvetenskaplig formulering av kvantfysikens lagar JEnny IvArssonKaren Barad är doktor i teoretisk fysik och professor i genusvetenskap och filosofi vid universitetet i Kalifornien, Santa Cruz.I boken Meeting the universe halfway -quantum physics and the entanglement of matter and meaning (2007) presenterar Barad sin ontologi, agentisk realism.Boken är högst aktuell idag eftersom det finns ett starkt ökande intresse för materialism och agentisk rea lism inom ett flertal discipliner som genusvetenskap, utbildningsvetenskap och kulturvetenskap.Mitt syfte med den här texten är att presentera min tolkning av Barads ontologi.Medan boken följer performativitetens filosofi och fram ställer ontologin genom en successiv iterativ process använder jag mig istället av en struktur där jag presenterar en aspekt i taget.Med egna förtydligande exempel belyser jag centrala begrepp.För den som har en bakgrund inom den naturvetenskapliga disciplinen är agentisk realism en vidareutveckling av den danske fysikern Niels Bohrs filoso fiska tolkning av kvantfysiken.Denna vidareutveckling är inspirerad av genus vetenskapliga teorier.Ur ett filosofiskt eller genusvetenskapligt perspektiv är agentisk realism en materialistisk teori som får stöd av kvantfysik.Barad häv dar att kvantfysikens lagar är identiska med de lagar som mejslar ut identiteter i samhället.Liksom Barad gör i sin bok ska jag ge en statusbeskrivning av kvantfysikens världsbild och några av de mest avancerade feministiska filosofierna för att visa vad som förenar dessa.Därefter är jag redo att presentera Barads ontologi, agentisk realism, som tar både kvantfysiken och genusvetenskapen ett steg vidare.

Oppgaven kritiserer et tradisjonelt syn på fysikken som karakteriseres som "intuisjonistisk", med et begrep hentet fra Derridas kritikk av Husserl. Det blir gitt en fremstilling og tolkning av empirismen og Husserls fenomenologi, og av Derridas kritikk av Husserl i "Introduction à "L'Origine de la Geometrie" de Husserl" og "La voix et le phénomène". Denne kritikken danner grunnlaget for en oppfatning av fysikken som blir kalt semiolingvistisk empirisme. Denne danner så grunnlaget for en ny holdning til tolkningen av kvantefysikken, og også av klassisk fysikk, der matematikken oppfattes som språk.

Artiklen udfolder tre forskellige perspektiver på Niels Bohr som videnskabsmand, menneske og ikon. Jacobsen arbejder med en nuanceret fremstilling, hvor Bohr ikke reduceres til sin atommodel, men fremstår som en kompleks figur i krydsfeltet mellem fysik, filosofi og samfund. For en fysiker er det særligt interessant, hvordan artiklen viser spændingen mellem Bohrs intuitive tænkning og den matematiske stringens, der senere kom til at dominere feltet. Teksten demonstrerer, hvordan Bohrs begreber stadig har epistemologisk relevans i moderne fysik. Samtidig fungerer artiklen som en refleksion over, hvordan videnskabelige helte konstrueres og anvendes i formidling.

Denne artikel går direkte ind i kvantemekanikkens fortolkningsproblemer og stiller skarpt på de filosofiske implikationer af teorien. Med afsæt i Bohr og den københavnske fortolkning diskuteres begreber som komplementaritet, måleproblem og realisme. Artiklen udfordrer læserens intuition ved at vise, hvordan klassiske ontologiske kategorier bryder sammen i kvanteverdenen. Samtidig perspektiveres der til moderne videnskabsfilosofi og naturalistiske tilgange til erkendelse. For fysikeren er det en sjælden mulighed for at træde et skridt tilbage og reflektere over, hvad teorien egentlig siger om virkeligheden – ikke kun hvordan den anvendes. Resultatet er en tankevækkende tekst, der forbinder fysik med dybe epistemologiske spørgsmål.

I oppgaven tas det sikte på å anvende begreper og metoder fra kategoriteori og især toposteori innen kvantefysikken. I den resulterende teorien, "toposfysikk", brukes toposteori (teorien om generaliserte mengdeuniverser og generaliserte rom) som et verktøy for å konstruere kvantefysikken ved å "lime sammen" klassiske perspektiver eller "snapshots". Første kapitel gir den nødvendige bakgrunn for å forstå den fysiske motivasjonen bak konstruksjonene i de påfølgende kapitler, med særlig oppmerksomhet viet emnene logikk, kvantisering og rom. I kapitel 2 presenteres først elementær teori om kategorier og topoi. Det gis deretter en gjennomgang av toposfysikkens sentrale trekk: konstruksjonen av et tilstandsrom for kvantemekanikken ved hjelp av (kovariante eller kontravariante) funktorer over en kategori av kommutative operatoralgebraer. To ulike tilnærmingsmåter, Andreas Döring og Chris Ishams "neorealisme" og Chris Heunen, Nicolas P. Landsmaan og Bas Spitters "Bohrifikasjon" presenteres i detalj. I kapitel 3 anvendes den sistnevnte tilnærmingen på teorien om "loop quantum gravity" (LQG). Kapitelet har derfor en kort oppsummering av hovedresultatene innen LQG. Det undersøkes hvordan LQG kan interpreteres innen toposfysikk ved å ta i bruk Christian Fleischhacks formulering av LQG som en Weylalgebra. De topologiske egenskapene til tilstandsrommet i LQG innen toposmodellen undersøkes, og det vises hvordan kravene til gauge- og diffeomorfiinvarians kan interpreteres i teorien. Endelig, ved hjelp av Ishams teknikk for å kvantisere generelle strukturer, utvides den toposfysiske modellen til å inkludere et bredere kategoriteoretisk rammeverk. Vi definerer en målteori for kategorier og undersøker teoriens byggesteiner, pilfeltene over en kategori, i kategorien av deres representasjoner. Vi antyder hvordan modellen kan anvendes innen Sorkins teori om kausale mengder, og som basis for en teori om kvantisert logikk.