Challenges
Datasets
Workspaces
Papers
Discussions
Leaderboard
Log inSign up
Challenges
Datasets
Workspaces
Papers
Discussions
Leaderboard
Blog
Job Board
Q3AS

© 2026 Aqora Quantum S.A.S.

TermsPrivacyLegal Notice

Meeting the Universe Halfway: Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning

Karen Barad

Published Jan 1, 2007• 7,214 citations
OpenAlex

Abstract

A theoretical physicist and feminist theorist, Karen Barad elaborates her theory of agential realism, a schema that is at once a new epistemology, ontology, and ethics.

Related papers

Agentisk realism

Jenny Ivarsson

frispel/Agentisk reAlism Agentisk reAlismAgentisk realism.En genusvetenskaplig formulering av kvantfysikens lagar JEnny IvArssonKaren Barad är doktor i teoretisk fysik och professor i genusvetenskap och filosofi vid universitetet i Kalifornien, Santa Cruz.I boken Meeting the universe halfway -quantum physics and the entanglement of matter and meaning (2007) presenterar Barad sin ontologi, agentisk realism.Boken är högst aktuell idag eftersom det finns ett starkt ökande intresse för materialism och agentisk rea lism inom ett flertal discipliner som genusvetenskap, utbildningsvetenskap och kulturvetenskap.Mitt syfte med den här texten är att presentera min tolkning av Barads ontologi.Medan boken följer performativitetens filosofi och fram ställer ontologin genom en successiv iterativ process använder jag mig istället av en struktur där jag presenterar en aspekt i taget.Med egna förtydligande exempel belyser jag centrala begrepp.För den som har en bakgrund inom den naturvetenskapliga disciplinen är agentisk realism en vidareutveckling av den danske fysikern Niels Bohrs filoso fiska tolkning av kvantfysiken.Denna vidareutveckling är inspirerad av genus vetenskapliga teorier.Ur ett filosofiskt eller genusvetenskapligt perspektiv är agentisk realism en materialistisk teori som får stöd av kvantfysik.Barad häv dar att kvantfysikens lagar är identiska med de lagar som mejslar ut identiteter i samhället.Liksom Barad gör i sin bok ska jag ge en statusbeskrivning av kvantfysikens världsbild och några av de mest avancerade feministiska filosofierna för att visa vad som förenar dessa.Därefter är jag redo att presentera Barads ontologi, agentisk realism, som tar både kvantfysiken och genusvetenskapen ett steg vidare.

Tidskrift för genusvetenskap•Sep 1, 2016•2 citations

Review Essay: Karen Barad, quantum mechanics, and the paradox of mutual exclusivity

Trevor Pinch

Social Studies of Science•Apr 11, 2011•110 citations

Other Matters: Karen Barad's Two Materialisms and the Science of Undecidability

Jonathan Basile

Karen Barad’s Meeting the Universe Halfway relies on mutually incompatible grounding gestures, one of which describes the relationality of an always already material-discursive reality, while the other seeks to ground this relation one-sidedly in matter. These two materialisms derive from the gesture she borrows from the New Materialist (and other related) fields, which posits her work as an advance over the history of “representationalism” and “social constructivism.” In turn, this one-sided materialism produces a skewed reading of the quantum mechanical phenomena with which she engages. Her attempt to create an ontological (not epistemological) interpretation of quantum mechanics proves deconstructible. Instead, a science of undecidability or science of quant à helps us to understand debates among scientists and philosophers over the completeness or incompleteness of quantum mechanics and its epistemological or ontological status – by demonstrating that these questions will necessarily remain unresolved.

•Sep 13, 2020•0 citations

Decoherence, appearance, and reality in agential realism

Rasmus Jaksland

Abstract This paper reconsiders what implications quantum decoherence has for Karen Barad’s agential realism. In contrast with the recent claim of Thomas Everth and Laura Gurney (2022), this paper argues that decoherence supports rather than defeats the holist, relational ontology of agential realism. Indeed, decoherence offers an explanation for how a quantum system can remain entangled and superposed in principle while it nevertheless in practice appears classical to a local observer. Decoherence shows why the appearance of classicality is not an objection to the ontology being in reality that of agential realism, in accordance with Barad’s repeated insistence that we should not mistake principle for practice. Whether users of agential realism in social theory should be encouraged by this is another matter that this paper does not take a stance on. As an ontology, however, agential realism is vindicated.

European Journal for Philosophy of Science•May 25, 2023•4 citations

Some Aspects of the Arcane Nature of Quantum Mechanical Theory and Distinctive Forms of Realism Arising Out of It

Amitabha Das Gupta

Journal of Indian Council of Philosophical Research•Nov 30, 2018•2 citations

POSITIVISM, REALISM AND HOLISM IN RELATIVITY AND QUANTUM PHYSICS

WORLD SCIENTIFIC eBooks•Apr 1, 1998•0 citations
frispel/Agentisk reAlism Agentisk reAlismAgentisk realism.En genusvetenskaplig formulering av kvantfysikens lagar JEnny IvArssonKaren Barad är doktor i teoretisk fysik och professor i genusvetenskap och filosofi vid universitetet i Kalifornien, Santa Cruz.I boken Meeting the universe halfway -quantum physics and the entanglement of matter and meaning (2007) presenterar Barad sin ontologi, agentisk realism.Boken är högst aktuell idag eftersom det finns ett starkt ökande intresse för materialism och agentisk rea lism inom ett flertal discipliner som genusvetenskap, utbildningsvetenskap och kulturvetenskap.Mitt syfte med den här texten är att presentera min tolkning av Barads ontologi.Medan boken följer performativitetens filosofi och fram ställer ontologin genom en successiv iterativ process använder jag mig istället av en struktur där jag presenterar en aspekt i taget.Med egna förtydligande exempel belyser jag centrala begrepp.För den som har en bakgrund inom den naturvetenskapliga disciplinen är agentisk realism en vidareutveckling av den danske fysikern Niels Bohrs filoso fiska tolkning av kvantfysiken.Denna vidareutveckling är inspirerad av genus vetenskapliga teorier.Ur ett filosofiskt eller genusvetenskapligt perspektiv är agentisk realism en materialistisk teori som får stöd av kvantfysik.Barad häv dar att kvantfysikens lagar är identiska med de lagar som mejslar ut identiteter i samhället.Liksom Barad gör i sin bok ska jag ge en statusbeskrivning av kvantfysikens världsbild och några av de mest avancerade feministiska filosofierna för att visa vad som förenar dessa.Därefter är jag redo att presentera Barads ontologi, agentisk realism, som tar både kvantfysiken och genusvetenskapen ett steg vidare.
Karen Barad’s Meeting the Universe Halfway relies on mutually incompatible grounding gestures, one of which describes the relationality of an always already material-discursive reality, while the other seeks to ground this relation one-sidedly in matter. These two materialisms derive from the gesture she borrows from the New Materialist (and other related) fields, which posits her work as an advance over the history of “representationalism” and “social constructivism.” In turn, this one-sided materialism produces a skewed reading of the quantum mechanical phenomena with which she engages. Her attempt to create an ontological (not epistemological) interpretation of quantum mechanics proves deconstructible. Instead, a science of undecidability or science of quant à helps us to understand debates among scientists and philosophers over the completeness or incompleteness of quantum mechanics and its epistemological or ontological status – by demonstrating that these questions will necessarily remain unresolved.
Abstract This paper reconsiders what implications quantum decoherence has for Karen Barad’s agential realism. In contrast with the recent claim of Thomas Everth and Laura Gurney (2022), this paper argues that decoherence supports rather than defeats the holist, relational ontology of agential realism. Indeed, decoherence offers an explanation for how a quantum system can remain entangled and superposed in principle while it nevertheless in practice appears classical to a local observer. Decoherence shows why the appearance of classicality is not an objection to the ontology being in reality that of agential realism, in accordance with Barad’s repeated insistence that we should not mistake principle for practice. Whether users of agential realism in social theory should be encouraged by this is another matter that this paper does not take a stance on. As an ontology, however, agential realism is vindicated.