Frispel: Agentisk realism. En genusvetenskaplig formulering av kvantfysikens lagar

Jenny Ivarsson

frispel/Agentisk reAlism Agentisk reAlismAgentisk realism.En genusvetenskaplig formulering av kvantfysikens lagar JEnny IvArssonKaren Barad är doktor i teoretisk fysik och professor i genusvetenskap och filosofi vid universitetet i Kalifornien, Santa Cruz.I boken Meeting the universe halfway -quantum physics and the entanglement of matter and meaning (2007) presenterar Barad sin ontologi, agentisk realism.Boken är högst aktuell idag eftersom det finns ett starkt ökande intresse för materialism och agentisk rea lism inom ett flertal discipliner som genusvetenskap, utbildningsvetenskap och kulturvetenskap.Mitt syfte med den här texten är att presentera min tolkning av Barads ontologi.Medan boken följer performativitetens filosofi och fram ställer ontologin genom en successiv iterativ process använder jag mig istället av en struktur där jag presenterar en aspekt i taget.Med egna förtydligande exempel belyser jag centrala begrepp.För den som har en bakgrund inom den naturvetenskapliga disciplinen är agentisk realism en vidareutveckling av den danske fysikern Niels Bohrs filoso fiska tolkning av kvantfysiken.Denna vidareutveckling är inspirerad av genus vetenskapliga teorier.Ur ett filosofiskt eller genusvetenskapligt perspektiv är agentisk realism en materialistisk teori som får stöd av kvantfysik.Barad häv dar att kvantfysikens lagar är identiska med de lagar som mejslar ut identiteter i samhället.Liksom Barad gör i sin bok ska jag ge en statusbeskrivning av kvantfysikens världsbild och några av de mest avancerade feministiska filosofierna för att visa vad som förenar dessa.Därefter är jag redo att presentera Barads ontologi, agentisk realism, som tar både kvantfysiken och genusvetenskapen ett steg vidare.

James Fullwood

Michel Bitbol

James Ladyman

Altay Dikme, Nicolas Reichel

Kvantmekanikens giltighet har varit ett stort diskussionsämne under det senaste århundradet. Einstein, Podolsky och Rosen försökte visa ofullständigheten hos kvantmekanik, där deras huvudsakliga kritik hängde på den inneboende icke-lokaliteten hos kvantmekaniska fenomen. Så kallade dolda variabel-teorem föreslogs som en mer grundläggande beskrivning av verkligheten. Bell och Kochen-Specker teoremerna utvecklades senare och placerade begränsningar på arten av sådana dolda-variabla teorier. Kochen-Specker teoremet säger att ingen icke-kontextuell dold variabel-teori kan reproducera kvantmekanikens förutsägelser. I den här rapporten är ett experimentellt bevis av Kochen-Specker teoremet i ett Hilbert rum av dimension 4, känd som Mermin-Peres Magiska Kvadrat, implementerad på IBMs offentligt tillgängliga kvantdator med fem kvantbitar. Det visas att de erhållna resultaten inte kan förklaras av en modell som ansätter förutbestämda mätvärden, det vill säga en modell som antar realism.

Jonathan Jogenfors

Quantum key distribution (QKD) is an application of quantum mechanics that allows two parties to communicate with perfect secrecy.Traditional QKD uses polarization of individual photons, but the development of energytime entanglement could lead to QKD protocols robust against environmental effects.The security proofs of energy-time entangled QKD rely on a violation of the Bell inequality to certify the system as secure.This thesis shows that the Bell violation can be faked in energy-time entangled QKD protocols that involve a postselection step, such as Franson-based setups.Using pulsed and phase-modulated classical light, it is possible to circumvent the Bell test which allows for a local hidden-variable model to give the same predictions as the quantum-mechanical description.We show that this attack works experimentally and also how energy-time-entangled systems can be strengthened to avoid our attack.v vi Populärvetenskaplig sammanfattningKvantkryptering är en tillämpning av kvantmekanik där fysikens lagar används för att kryptera information.Till skillnad mot klassisk kryptering, som bygger på matematiska problem som antas (men inte bevisats) vara svåra att forcera, kan kvantkryptering ge garanterad säkerhet.Inte ens en oändligt snabb dator kan kringgå hemligheter som krypterats på kvantmekanisk väg eftersom säkerheten kommer direkt från fysikens lagar.Vanligtvis bygger kvantkryptering på enstaka fotoner där polarisering bär information, men nackdelen med den metoden är att polarisering är relativt känslig för störningar.Därför har det på senare tid kommit en ny metod, energi-tidssnärjning, som antas vara mer robust och därmed kan vara mer lämpat till att användas i stor skala.Det mest kända protokollet som bygger på denna teknik är Fransons interferometer.Detta system har utvärderats av ledande forskargrupper runt om i världen, och under många år har man trott att det kan uppnå garanterad säkerhet.Denna avhandling kommer dock visa på en inbyggd, allvarlig svaghet som gör att en tredje part kan forcera säkerheten i Fransons interferometer utan att lämna spår efter sig.Följderna är påtagliga; kvantkryptering som baseras på Fransons interferometer kan avlyssnas och måste därför byta ut den grundläggande säkerhetsmekanismen.Bells olikhet i sin ursprungliga form kan luras att certifiera ett osäkert system som säkert, och vi avslutar med att ge förslag på möjliga förbättringar.